Äktenskapet på remiss

I en artikel i tidningen Dagen vill kristdemokraterna Carina Liljesand och Nina Ekelund se en ändrad partilinje i äktenskapsfrågan. Carina Liljesand skriver på sin blogg: ”Med all respekt för att det finns olika åsikter i såväl denna fråga som i alla andra, kan jag inte låta bli att förvånas över hur en ceremoni som befäster två personers kärlek till varandra kan göra någon så upprörd. Tänk om samma engagemang och patos kunde mobiliseras i frågor som faktiskt behöver det”.

Detta är det sista frågan om äktenskapslagen handlar om. Debatten har blivit omfattande och viktig i många olika sammanhang den senaste tiden, inte minst eftersom remissrundan snart går mot sitt slut. Det är också, oavsett vad man anser om det, en politisk fråga, vilket oundvikligen leder till att det finns ett behov av att kristdemokrater är med och debatterar. Om debatten har fått för stora proportioner är det en följd av ett stort allmänintresse. Frågan om könsneutrala äktenskap har principiellt stor betydelse för många och det känns tråkigt att höra vissa personer avfärdar frågan med så ytliga argument.

Kristdemokraterna är det enda partiet som säger nej till en könsneutral äktenskapslag. Det tycker jag är bra. Hållningen har inte med diskriminering att göra. Enligt min mening är äktenskapet inte mer ”värt” än partnerskapet. Men det är två helt olika saker. Ett faktum vi aldrig kan komma ifrån är att äktenskapsbegreppet har en innebörd och historia som aldrig kan förändras i grunden med lagar och regler. Begreppet har funnits längre än både äktenskaps- och partnerskapslagstiftningen. Även om ett homosexuellt äktenskap är gångbart i Sverige i officiell mening, bär det ingen tyngd internationellt. Äktenskapet sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att frågan får ta tid och involvera så många som möjligt. Vi måste lyssna på båda sidor.

Visst kan det vara tröttsamt att ständigt förknippas med vad många anser är otidsenliga uppfattningar och stå till svars när de politiskt korrekta vindarna blåser som hårdast, men finns det ett behov att diskutera frågan så måste det göras.

De som vill ändra äktenskapsbalken hävdar ofta att det är en symbolfråga där äktenskapet ger ett slags socialt erkännande. Men det är lite märkligt att höra dessa röster i en tid då det ofta talas om äktenskapet som en utdöende social norm. Det blir snarare en rättighetsfråga. Varför inte låta äktenskapet vara vad det faktiskt är och sluta betrakta partnerskap som ett b-alternativ?

Alla röster inom partiet måste få höras, men vi får inte glömma att en majoritet inom partiet säger nej, liksom en ansenlig andel av Sveriges befolkning. Att kristdemokraterna är det enda partiet som säger nej är därför inte en anledning att ändra ställning, tvärtom. Samtidigt bör vi satsa på att föra en öppen och bemötande diskussion med övriga partier.